Caspian har varit hemma i en och en halv vecka och hunnit bli ännu mer mammig på den tiden så det blev lite tårar vid lämning idag, men det går över så fort så det är ingen fara. Han hostar till och från och näsan rinner men han har ingen feber och
är lika pigg och busig som vanligt så jag hoppas att det skall gå bra på förskolan idag, idag blir nämligen längsta dagen för honom på hela veckan så förhoppningsvis orkar han.
Idag skall jag sitta i skolan hela dagen, har bara naturkunskap och matte men där emellan har jag tre timmars rast och det känns inte värt att åka hem där emellan. Istället tänker jag köpa lite lunch och slå upp datan någonstans och jobba på min historia
uppgift som skall in på onsdag.
Vi hade en super bra helg, i lördags åkte jag med mina syskon och såg på bio. Aquaman och den var så sjukt bra, längtar tills den går att köpa!
Igår åkte vi till pappa och åkte lite pulka, Caspian älskade det inte direkt men samtidigt så var han rätt trött och sov i över en timma när vi kom hem.
När Caspian vaknade åkte vi till rusta, köpte fina tavlor och lite annat smått och gott till hemmet, kommer bli så fint med något på väggarna i vardagsrummet. Vi handlade lite på Willys och pantade flaskor och så var det bara att äta mat och sova direkt
när vi kom hem.
Min lektion börjar om 20 minuter så nu skall jag bara ta det lugnt och kolla på mobilen.
Kram

Så gott!


Caspian levde drömmen på rusta, så mycket att titta på och samtidigt så mycket man inte får pilla på. Vid några tillfällen slängde han sig på golvet och skrek när vi sa nej, tårarna bara sprutade.

Caspian sitter alltid i mitt knä så jag lätt kan klä på honom men imorse tog han sina skor och försökte ta på sig dem själv. När han väl insåg att han inte kunde kom han till mig och så fick jag hjälpa honom, jag tog på dem, spände kardborrebandet och
så ville han sätta fast det. Min stora kille.


Helt plötligt började Caspian härma en hund och jag bara öh här är inga hundar och så följde jag hans blick och såg tre rådjur precis bredvid oss. Vi stannade där en bra stund och bara tittade på dem, dem var inte alls rädda utan stod bara kvar.