Tips om du vill åka som au pair
När jag åkte som au pair använde jag mig utav en hemsida på nätet som heter Aupairworld.com, jag gjorde en profil och jag tror inte ens att det gick en vecka innan jag hade hittat denna familjen som jag sedan bestämde mig för att åka till. Fick kontakt med flera andra familjer men tyckte Cambridge lät som ett bra ställe att åka till så det var väl framförallt därför jag valde just denna familjen. 
 
Här har jag i alla fall lite tips till er om ni själva skulle vilja åka som Au Pair:

  • Inget eller ingen är som det verkar på hemsidan fullt ut, ingen kommer vara sådär perfekt och trevlig hela dagarna-alla dagar i veckan och det är lätt att sitta och säga något via Skype som man sedan inte alls tänker göra när au pairen väl är där. 
  • Det är okej att inte trivas till 100%, jag känner själv att jag trivs till 100% här i Cambridge, här i huset och här i området, det är väl mer om man tittar på familjen som jag inte trivs till hundra procent men jag tycker personligen att Cambridge väger upp det.
  • Våga sätta ner foten, jag önskar så mycket att jag "vågat" sätta mer krav och se till att allt var bra redan från början, är lite svårt nu sådär 189 dagar in att börja klaga tycker jag. 
  • Har du tagit dig ur din comfort zone och åkt till ett helt nytt land helt själv, vilket är ett stort steg för vissa, så se till att inte sluta där. Vet flera au pairer som lixom fastnat när dem väl kommit hit. Kan garantera att du inte kommer vara den enda au pairen i staden du bor i och framförallt inte den ensamma i din ålder. På facebook finns det grupper för au pairer, och vi i Cambridge har en egen, så när jag hade varit här i ca en vecka skrev jag ut ett meddelande och frågade om någon ville träffas. Var sjukt nervös för jag är så himla blyg men om jag kunde sätta mig på ett plan och lämna allt säkert bakom mig så kände jag själv att det var dags att försöka ta mig ännu ett steg utanför min comfort zone. 
  • Alla har någon gång varit en ny au pair, det finns alltid någon som kan förstå vad du känner och tänker, och jag lovar att ingen kommer tycka att du är konstig för att du känner och tänker på ett visst sätt kring din nya familj eller ditt nya hem. 
  • Det är okej att ha hemlängtan, jag har ju haft turen att inte ha så farlig hemlängtan och det är jag glad över, men ja det är faktiskt väldigt okej att sakna allt som brukade vara din vardag. 
  • Att vilja strypa barnen man tar hand om är du inte ensam om, haha, nu menar jag ju inte bokstavligttalat för vill du på riktigt strypa dem så kanske du skulle ta och tänka om lite, men ja, det är mer än okej att vara trött på dem och bara vilja gråta av frustration. 
  • Detta är din tid, din tid att göra precis vad du vill. Vill du spara varje öre du tjänar, jobba extra, sova hela nätterna eller bränna alla pengar på kläder från nya klädmärken, festa på nätterna och sova på dagarna så är det helt upp till dig. Så länge du kan sköta ditt jobb på ett bra och hälsosamt sätt. 
  • Du behöver inte vara bästa vän men din värdmamma, självklart underlättar det om ni kan vara sams men ni behöver inte sitta uppkrupna i soffan och prata hemlisar medan barnen är i skolan. 
  • Städa skall inte vara din huvudsyssla, du är där för att ta hand om barnen, inte vara en städerska eller en slav som vissa kan bli. Blir det så så se till att få din röst hörd så att en förändring sker. 
  • Du får klaga på exakt allt, hur mycket du vill. Jag och Ellis brukar säga att så länge vi får klaga av oss någon gång ibland så kan vi klara oss igenom det mesta. 
  • Akta dig för att falla i fällan, fällan bestående av alla goda nya godisar du måste smaka, den nya maten som du aldrig ätit innan m.m. Maten här i Cambridge är billigare än i Göteborg, men jag lovar att det är lika många kalorier, haha. Kan vara värt att tänka på bara, för när du väl börjat så är det svårt att komma tillbaka till något normall intag utav choklad och godis. Det är extra jobbigt när du tjänar pengar varje vecka och dessutom får det löst i handen, så lätt att köpa med sig något bara för att. 
  • Du får prata med din familj eller dina vänner hemma i Sverige precis hur mycket du vill. Förra året när jag var här så pratade jag med någon familjemedlem varje kväll, det bara blev så och det var inget alls som fick mig att längta hem eller som fick mig att inte leva här, det var bara så jag ville ha det då. Självklart kanske du skall ta det lite försiktigt så att du inte får värre hemlängtan av att ha den "närheten" precis i början men du gör precis så som du själv känner för. 
  • Det tar ett tag innan det blir ditt hem. I början kände jag mig aldrig ensam och tyckte det var jobbigt att bete mig som en normal människa i huset då jag var så rädd för att alltid vara övervakad. Nu när jag känner familjen så är den känslar nästan helt borta, men ja, det kan ta tid innan det slutar kännas som ett avsnitt ur Big Brother där familjen på kvällen sitter och tittar igenom övervakningsfilmerna från dagen. 
  • Du kan fortfarande älska hundar trots att du önskar att din "nya familj" inte hade en. När jag sökte familj så tyckte jag att det var ett plus att familjen hade hund, men usch vad jag ångrar det. Det kommer vara roligt att ta hunden på en promenad i början så att du kommer ut och ser omgivningen men sedan kommer det inte vara roligt längre.
  • Nytt liv, ny garderob. Är du minsta lilla tveksam på ett klädesplagg, i så fall, ta inte med det. Du kommer tjäna ca 1000kr i veckan, inte mycket men inte heller lite, så du kommer absolut kunna köpa en ny tröja och en ny mascara när du kommer hit.