Första veckan i sista trimestern och det är så sjukt att det inte är så lång tid kvar nu! 

Hans rörelser är inte alls likadana längre, jag känner honom lika ofta som vanligt men kanske inte riktigt lika länge och starkt. Det märks att han är stor och inte har lika mycket plats. 

Det märks också att han är stor och tar mycket plats för jag har svårare att andas, kan inte böja mig problemfritt längre, kan inte ligga på rygg länge och inte heller på sidorna beroende på hur han ligger för då känns det som att allt där inne i magen blir mosat. 

Fick en svampinfektion och usch, haft det som icke gravid innan men det är snäppet värre nu, kanske bara psykiskt. Så skönt att salvan började hjälpa direkt iallafall! 

Dessutom har jag en lång och seg förkylning, känns som att den aldrig bryter ut ordentligt utan jag blir hängig, ont i huvudet, snorig och så försvinner det bara för att komma tillbaka någon vecka senare. Nu känner jag mig sådär feber seg och har ont i halsen, ingenting är riktigt gott och jag är inte sugen på något. Dricker te och äter satsumas, Woho.