Livrädd
Hej på er, hoppas att ni haft en fin tisdag. 

Igår kom Ida hit efter lunch och på eftermiddagen tog vi på oss ordentligt med kläder och så gick vi till lekplatsen, haha Caspian märkte inte ens av snön och tyckte det var precis lika roligt att gunga och åka rutchkana som det är en dag utan snö. Men det var mysigt att komma ut och se snön! 
På kvällen kom min kompis hit vilket var väldigt roligt och Caspian fick en jätte rolig present, lego, som han nu lekt med hela dagen idag. 
Ida sov kvar här men imorse när jag kom ut var hon borta, hon åkte nämligen med Emil imorse vid 06 och så släppte han av henne hemma hos sig. 

Vi gick och la oss ganska tidigt igår men klockan 00 vaknade jag av att Caspian bara skrek och grät, Emil gick in och upptäckte att han gjort en rejäl nr 2 och han var verkligen otröstlig. Måste gjort ont i magen och han var alldeles röd om rumpan, kan det vara den där tanden som spökar tro, för han har inte ätit något konstigt? 
Iallafall så stod jag och vaggade honom i min famn till lugn musik en bra stund och tillslut somnade han och sov sedan lugnt hela natten. 

Idag har vi tagit det lugnt hemma, Caspian sov 13-15 och då passade jag på att kolla ikapp Bachelor, är så spänd på vem han väljer ikvällens avsnitt.  
Jag hade sedan ett ärende i centrum så jag bäddade ner Caspian i vagnen och promenerade dit, gick sedan till tappen för att hämta ut ett paket med massa julklappar i bara för att inse att det är i Skene jag skall hämta ut det. Aja, bara att promenera hem igen.

Jag älskar snön och jag trodde ärligtalat att det inte skulle vara några problem att gå ut och gå här eftersom vi bor i marksbostad och precis vid kyrka, förskola, ålderdomshem och sedan centrum med massa affärer och banker men alltså jag går och är livrädd. Det är inte sandat eller grusat förutom en kort sträcka vid kommunhuset, dem har skottat hela sträckan in till centrum men eftersom dem inte lagt på sand eller grus är där ett lager av is eller riktigt hårt packad snö som är lika hal som is. 
Usch. Är så rädd för att ramla, dra med mig vagnen eller råka släppa den så att Caspian rullar iväg ut på gatan eller något. 
Det är detta som suger med att Caspian börjar förskolan i januari, jag har inte körkort och Caspian fick plats på en förskola som är två kilometer bort, visst det är ingenting men i typ bara uppförsbacke och när det dessutom finns jätte många förskolor super nära oss suger det att han fick en "så långt bort" 
Jag är på riktigt livrädd inför januari och försöker komma på massa lösningar så jag kan ha honom hemma istället, usch. Upprepar, jag är livrädd. Hade det inte varit halt hade det ju inte varit farligt.

Jaja, nu är Caspian nattad och köket röjt så vi tänkte lägga oss i sängen och kolla film. 

Kram 
(null)

(null)

(null)