Natten var väldigt bra, jag sov som sagt bara en timma då Caspian fick en rumskamrat på Civa som inte mådde så bra. Caspian sov sig igenom det mesta och när han väl var vaken var han nöjd och glad och allt som behövdes var att sjunga för honom om han blev lite ledsen. 

Men klockan 05 vaknade han och kunde inte öppna ögonen, dem hade helt svullnat igen och efter att Emil kommit med välling och somnat i min tänkta säng satt jag med Caspian i famnen i en fåtölj. Jag var så utmattad och hade något fruktansvärt ont i magen så Caspians nästan 11 kilo som trycktes mot min mage och bröstkorg gjorde att jag höll på att svimma och verkligen kände att jag kom närmare dimman för varje andetag jag tog. Vi försökte flytta över Caspian till sin säng men han hade väldigt ont och ville vara nära mig, jag skyndade mig till toan och när jag kom tillbaka stod det fem sköterskor runt Caspian som var i famnen hos en utav dem och bara skrek och skrek. Efter alvedon och morfin mådde han bättre och sov först i min famn en stund och sedan i sängen medan vi åt frukost.

Han kopplades bort från morfinet, dem drog bort katetern då den hade proppat igen sig och han skötte kissandet bättre själv än med katetern, klockan 10 fick vi rulla upp till avdelningen där vårat egna rum väntade. 

Caspian har sovit mycket, när pappa, Lotta och mormor var där och hälsade på vid 15 tiden hade han väldigt ont och var ledsen men när dem åkt och Alex, Malin och Ida kom vid 17 tiden var han hur pigg som helst, lekte, ville busa, klättra i min famn och hade väl helst krupit omkring. Han var helt enkelt sitt vanliga jag fast med svullna ögon och ett extra stort huvud.

När dem skulle åka hem följde jag med, kom på i parkeringshuset att hemnyckeln låg i Emils ficka så fick bara vända och gå tillbaka, fastnade i ingången (rulldörren) då den låste sig med mig i, vakter fick ut mig så det löste sig och nu väl hemma har jag duschat och skall som sagt sova. 

Största anledningen till att detta varit en skit otursdag är för att kirurgen kom in och meddelade när pappa och dem var där att patienten som Caspian delat rum med på CIVA har en smittbar bakterie som heter MRSA och det innebär att kroppen blir resistent mot antibiotika. En miss i kommunikationen och personen skulle egentligen haft ett eget rum och inte delat med en nyopererad bebis med kateter. Caspian har fått lämna prover från näsan, munnen, mellangården och ändtarmsöppningen och nu skall dem på odling och så får vi veta om ca två veckor om han blivit smittad eller inte. 

Nej nu måste jag sova, planerar att vara på sjukhuset vid 07 för att få träffa Emil och Caspian igen. Imorgon är det dags att ta bort bandaget runt huvudet och duscha rent. Taggad!