Jag trivs med mig själv, jag älskar att se min son utvecklas och upptäcka nya saker, jag älskar att se Emil och Caspian busa på ett sätt bara dem två kan, jag älskar att se Caspian känna igen sina nära och kära, jag älskar att ta hand om Caspian. Jag älskar blicken Caspian får när han inte sett mig på ett tag och sedan ser mig, eller hur han gnäller till när jag lämnar honom, jag älskar hur han blir tyst och lugn av att bara komma till min famn. Jag älskar att höra Caspian skratta. Jag älskar att se Caspian äta. Jag älskar att se Caspian sova.

Jag är så tacksam att Emil är pappan till min son, att han stöttar mig i allt jag gör, peppar och pushar mig att utvecklas och våga testa nya saker. Jag älskar att vara nära honom och att han alltid får mig att känna mig trygg, för jag vet att han älskar mig och att han skulle göra allt för mig. Jag känner mig trygg för att jag vet att vi båda kämpar för varandra.

Jag älskar att Emil är min bästa vän, att vi kan prata om precis allt, skratta och skämta med varandra men också gråta och vara seriösa med varandra. Vi kompletterar varandra och tar fram varandras bästa sidor. 

Jag älskar den jag är idag, jag trivs äntligen med mig själv, och jag trivs med de människor jag har runt omkring mig. Livet är bra underbart.