Claudia är uppväxt i Larissa i Grekland, när hon var ca 6 månader gammal åkte en volontär förbi en åker och såg vad som såg ut att vara en död valp. När hon närmade sig valpen viftade den på svansen, mer död än levande och volontären tog med henne till veterinären. 

Efter det levde hon tillsammans med en flock hundar löst vid en utfodrinsplats i mer än ett år, volontärerna var där och kollade till dem, gav dem mat och gosade. Men en dag när volontären kom dit så var alla hundar borta, med största sannolikhet har lokalinvånarna rensat upp inför turistperioden och då skjutit alla hundar, kvinnan gick runt och ropade och lockade med mat och tillslut kröp Claudia upp från sitt gömställe. 

Då bestämde man sig för att leta efter en adoptivfamilj i Sverige och Claudia fick en, hon kastrerades, veterinärbesiktigades och åkte sedan lastbil från Larissa till Athen där hon skulle bo hos ett fosterhem innan hon skulle flygas till Sverige och få träffa sitt för alltid hem men dagen innan flyget skulle lyfta hörde familjen av sig och sa att dem inte kunde ta henne längre. 

Organisationen la då upp en annons på deras Facebook sida, den 18/10, som jag såg någon timma senare och på kvällen skickade jag iväg ett meddelande.

Hon tillbringade sedan tre eller fyra dagar hos ett par i Stockholm medan vi hade kontakt och på fredagen den 20/10 blev det bestämt att vi skulle få bli hennes nya hem och lördagen den 21/10 möttes vi upp i Linköping och påvägen hem hade vi en ny familjemedlem i bilen. 

Kvinnan jag hade telefonintervjun med tror att hon är blandannat Grekisk herdehund och Collie, men hon kan vara en blandning utav så många olika raser. 

När pappa träffade henne och började läsa på om just den grekiska herdehundar blev han säker på att hon har väldigt mycket herdehund i sig, beteendet och utseendet sa honom det. Sen vet vi faktiskt inte vad hon har mer i sig, än så länge har jag själv ingen känsla eller tanke men det kanske visar sig med tiden. Hade varit roligt att skicka in ett dna test för att verkligen få reda på raser men det får vänta. 

Jag är så himla glad att vi köpte henne, den känslan jag fick utav henne utifrån videon och bilderna jag fick skickade till mig stämde verkligen och jag är så glad att vi valde att lyssna på min magkänsla. 

Hon är så totalt genom go, älskar människor och andra hundar och har ett så enormt tålamod. Hon har ett väldigt tydligt kroppsspråk och hon läser av andra hundar väldigt väldigt bra. Hon älskar att gosa och busa och fick hon bestämma skulle hon krypa upp bredvid mig i soffan och aldrig gå ner. 

Hon har inte haft en enda olycka inne utan är så tydlig med att visa när hon behöver gå ut, väl ute tar det ett tag dock då hon inte bara sätter sig på första bästa plats, nu när vi gått nästan samma runda alla promenader sedan i lördags har hon tre olika ställen där det går bra att kissa eller bajsa och går vi inte till något utav dem ställerna håller hon sig tills vi kommer dit.

Hon hade väldigt svårt för att gå i trapporna i början och nedåt var mycket värre än upp men nu funkar det jätte bra. Vi skall dock köpa något halkskydd och sätta på trappan för hon halkar väldigt lätt. 

Hon snarkar när hon sover. 

Hon tycker det är roligt att bita på mattan/soffan/sin bädd och gardinerna.

Hon älskar när husse kommer hem för då är det bus som gäller och hon kan busa på ett annat sätt än vad jag orkar just nu.

Hon reagerar inte på posten som dunsar in genom brevinkastet, inte heller på tåget, ambulanser med sirener på, att någon knackar eller ringer på dörren, bilar som tutar eller när grannar går i trappuppgången. 

Hon tycker däremot att bilar med släp är lite obehagliga, att promenera förbi ett fönster och se sig själv är läskigt, när vi öppnar kylskåpet eller frysen hoppar hon till och om en hund som hon inte ser skäller när vi är ute och promenerar skäller hon men om hon ser hunden är hon knäpptyst och bara viftar på svansen. 

Ser så galet mycket fram emot att få lära känna fler utav hennes sidor!

Vi har döpt om henne till Leia, tycker det passar mycket bättre än Claudia, och jag kom på det namnet i lördags kväll när Emil sa att hon ser ut som ett litet lejon, efter det fick min familj hjälpa till att välja och då blev hon en Leia. 

Nu vet ni mer om Leias historia och lite små egenheter hon har för sig.

Kram